universums svar
Jag bad universum om att uppfylla min önskan.
Jag visste det skulle bli en utmaning.
Dock var jag inte beredd på att det skulle bli riktigt så här tufft.
Allt stannade av.
Ljuset togs ifrån mig och det blev så mörkt.
Världen blev så kall och tiden så långsam.
Evigheten är grym när den blir till just det, en evighet.
Jag förstår, min egen läxa är inte helt genomförd ännu.
Håller mitt sista mörker så hårt i min famn.
Vägrar släppa taget fast jag vet det är vad som krävs för att kunna passera vidare.
Vad gör man när man är på vägs ände och inget hopp finns kvar?
Skiftar fokus och byter riktning.
Släpper allt och hittar den röda tråden på nytt.
Så jag fortsätter.
Lär mig ha tillit.
Lär mig att allt är vad det är och inte alltid är som det ser ut att vara.
Lär mig älska allt lite till, några mått mätt.
Universums svar på min önskan är och har alltid varit
"You are gonna be happy, but first I will make you strong"
